Lyckligt blåögd.

Skulle kunna byta liv nästan varje dag. Är grymt less på det mesta i min omgivning allt för ofta. Men! När man har sånna här helger där man får träffa folk och vara med dom man tycker om - det är då man upptäcker varför vi lever.

Jag må vara blåögd som få, men när personerna lever upp till mina dumma förväntningar. Då blir allt plötsligt löjligt värt det. Kanske är det inte så dumt att vara blå-ögd. Kanske kan man liksom lättare ge människor en andra chans då.

Egentligen spelar det kanske inte så stor roll om vi pendlar mellan att vilja byta liv och eufori bara vi faktiskt ser till att njuta av det senare när det kommer. Idag är det bara en vanlig dag igen, men någonstans inom mig vet jag att jag har haft två underbara kvällar den här helgen. Två kvällar utan förväntningar, relativt dålig start men ändå en otroligt positiv utgång. Precis som det ska va!

Jag älskar när folk eller händelser fullständigt krossar mina förväntningar!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0