".. när vi e tillsammans!"

Oftast, oftast har man ingenting alls att skriva om. Det känns inte som att nåt har hänt. Men ibland, ibland har man så mycket att berätta att man inte ens vet var man ska börja, om man tittar in i mitt rum så ser man att jag inte har haft tid att vara här iaf.

V.24
   Jobba, jobba, första veckan efter skolavslutningen..
V.25
   Jobba, jobba och Midsommar!
V. 26
   Kreta med mammor och Jessica, asbra väder där hemma men vi hade det toppen!
V.27
    Fick löda massa på jobbet, packade med lastmaskinen i silon, hjälpte Anne-Marie i ladugården, vann en fotbollsmatch, stadsfesten och bio ikväll! (Oj, det här var en av dom bättre veckorna)

Vi får väl bocka av en händelse så medans minnet är färskt kan vi ju ta och berätta lite om skelleftefestivalen. Ta det inte personligt, men kinesjävlar ge upp! Vi flydde ifrån (dom följde efter) och sa åt fem stycken kineser i trängseln vid Lena och Orup.
   Killar, var glada att ni inte är tjejer. Dom höll oss alltså runt midjorna fast Carro vände sig om minst två gånger och bad dom ta bort händerna och gav förslag på andra tjejer dom kunde tafsa på.

Vi fick också göra en god gärning: Carro hittade en telefon på marken (vi stod en rad bak från scenen och det var väldigt trångt), hon tränger sig fram och ger den till en blond tjej som skickar vidare till vakterna. Sen ser jag en kille i grå munkjacka som verkar rätt upprörd och letar efter något så jag suger tag i honom och frågar om han har borta telefonen. Det var så det var och vi pekar fram honom, efter lite trassel (för att kolla att det var hans telefon) får han tillbaka den. Vakten ber honom tacka den blonda tjejen så hon får en kram men hon i sin tur säger att det var Carros förtjänst. Så killen och hans kompis är överens om att Caroline ska få dagens applåd (idag). 
Det är kul att se någon bli tacksam :)

Måste också berätta att vi träffade en kille från Norrköping. Han pekade på himlen och sa typ "Kolla! Nu blir det ju typ ljust igen!" Klockan var väl kring halv elva, elva och han tyckte att ljuset var JÄTTEKONSTIGT. Vi blev tvungna att fråga "Visste du inte att det var ljust i norrland?" och han visste inte det, jag blev chockad.. Dessutom trodde han att han skulle ta självmord om han bodde här när vi berättade om vintern.
Väldigt skön snubbe den där Tom.

Nu ska jag inte skriva mer än avslutningsfras annars kommer ju ingen någonsin läsa nåt mer igen.
Pusshej :*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0