<3

Det är ett tecken, jag svär. För en gångs skull skriver jag ett blogginlägg och vad händer - datorjäveln stänger av sig.

Har varit en dag full med känslor. Från hopp till hopplös och tillbaka igen. Ligger ensam i sängen medan menyn till P.S. I Love You rullar med alldeles för vacker musik för att jag ska tro att det är bra.

Älskade underbara hatade vackra hemska ni. Förlåt men jag tycker inte om er. Förlåt mig än mer för att jag inte kan förneka att det inte är helt sant. Hur mycket jag än önskade.

Försök inte att förstå, det finns inget att förstå. Bara komplikationer som tillkommer när endast en halv önskning går i upplevelse. Exakt så känns mitt liv nu - halvdant. Halvt. Bra, inte bäst. Lite sämre ibland men inte sämst.

Fast självklart helt okej när man räknar ut kraftresultanten. Och definitivt med en positiv acceleration. Nu kör vi. Fan också, blev just lite gladare av ett eget dåligt fysikskämt. Fortsätt lev med en positiv acceleration, m gånger a - nu kör vi!



Pusshej :*

Jag vill inte svära, men jag tror fan att jag trivs bra på skolan! Är det okej i dagens värld att säga så? Efter gårdagens skoldag vet jag inte om jag ens kan försöka neka, kanske har det något att göra med att jag bara går halvdagar - men still! Det är en otrolig känsla och jag önskar att ni får uppleva den ibland.

Prova till exempel att göra klart en uppgift innan sista inlämningsdagen, det är inte direkt standard för mig men ack så skönt när det händer.

Nu återstår bara att se om resten av veckan går under samma tecken med tanke på att första riktiga heldagen är imorrn. Alltså, peace out och godnatt!



Var förresten med och jagade i lördags, det var nice. Det tillräckligt bra för att Johan skulle fråga om jag brukade köpa lotter också..

Pusshej :*

Sitter med i sängen, under täcket med full träningsutstyrsel och lyssnar på MTV samtidigt som jag fördriver tiden med facebook och annat. Här kör vi multitasking på hög nivå (nja), jag ska i alla fall borsta tänderna och sen drar det iväg till badhuset för en morgonträning med Carro. Var lite småskeptisk igår men nu känns det riktigt bra!

Skeptismen kan ju faktiskt ha haft fler grunder än en sovmorgon gick åt också. Till exempel att jag av någon anledning inte kan komma på min pin-kod. KUL! Så jag antar att det bär iväg till telia (igen) efter skolan, suck. Känns som att jag snart kan flytta in i källarvåningen på MVG, så mycket som jag är där.

NU äre dags!



Blir bara gamla bilder, orkar inte hämta externa.

Pusshej :*

Första riktiga skolveckan är över, om man nu kan kalla den för riktig. Den första i alla fall! Jag lever vilket känns bra även om jag har haft både ups och downs, fast ändå helt klart mest ups, men det är så det ska vara eller?

Nu hoppas jag bara att jag ska hålla ut hela året så betygen håller sin vanliga standard. Skulle vara helt underbart! Det är ju trots allt sista året, sinnes.

Pusshej :*