<3

Med risk för att låta helt dum i huvudet så tänkte jag berätta att jag fick det jag tror var mitt första G på gymnasiet idag, jag hade inte förväntat mig så mycket och jag blev inte ledsen eller besviken heller. Det blev mer som ett konstaterande, ett oj så kan det gå. Känns skönt att veta att jag inte typ bryter ihop med tanke på vilken klass jag går i, jag vet att vissa i klassen skulle bli obeskrivligt besvikna om de fick ett VG och det tycker jag känns lite jobbigt. Dessutom tror jag att det finns klasskompisar som har stor press både på sig själva men också hemifrån att fixa skolan med galans, hoppas att ni alla förstår att ett G inte är hela världen, än mindre ett VG. 
  
Sen så har det hänt en grej nu i tvåan som jag inte trodde, jag funderar på att börja satsa. Eller alltså, för första gången känner jag att jag vet ungefär vilket betyg jag vill ha i vilka ämnen. Förut har jag bara kört mitt race och tagit det jag har fått - troligtvis mest för att det har fungerat väldigt bra. Nu däremot måste man kämpa lite och jag är tyvärr ingen riktig fighter, men desto större anledning att lära sig!

Känns helt jättekonstigt att sitta och skriva ett inlägg om mina betyg så jag tror att vi stoppar här, det jag ville var egentligen att berätta för alla som inte är nöjda hur himla bra ni är. Det är inte normalt att få MVG i alla ämnen och på alla prov och absolut inte nödvändigt. Ta dagen som den kommer och välj bort det ni inte orkar, man kanske kan nöja sig med ett lägre betyg i ett ämne för att orka jobba upp ett annat, det är i alla fall så jag gör.

Pusshej :*